Fler kvinnor föder säkrare när kunskapen höjs

På kliniken i Farakhlam arbetar barnmorskan Jamileh Mohammadi. Hon är uppvuxen i Jai Haji i det bergiga och kalla distriktet Behsud i provinsen Maidan Wardak. 

För tio år sedan ville byborna i hennes hemby hellre få hjälp av en erfaren äldre än av en utbildad barnmorska. 

– Som barn drömde jag om att arbeta som hälsoarbetare och få ha en vit uniform. När jag blev lite äldre insåg jag verkligen behovet och att kvinnor hade problem vid förlossningar, säger Jamileh Mohammadi. 

Jamileh såg det stora behovet av en barnmorska

En orsak till hennes starka drivkraft att bli barnmorska var hennes egen mors erfarenhet. För 16 år sedan fick hennes mamma problem under en graviditet och gick till byns ”doula”, en kvinna som brukar hjälpa till vid förlossningar men inte har någon medicinsk utbildning.

Doulan sade till mamman att hennes graviditet var mycket farlig och att hon var tvungen att göra abort. Jamilehs mamma blev väldigt ledsen och orolig och bestämde sig för att resa den långa vägen från byn till Kabul för att träffa en barnmorska. Efter undersökningen berättade barnmorskan för henne att hon väntade tvillingar och att allt såg bra ut. 

Sedan dess ville Jamileh bli barnmorska. Hon visste att kvinnorna i hennes hemby behövde barnmorskor. Kvinnorna var analfabeter. Det fanns ingen kunskap om vård under graviditet, förlossningsvård, familjeplanering och hälsovård för mor och barn.

De flesta kvinnorna födde barn hemma med en doula, utan tillgång till det material och den hälsostandard som finns på en klinik.

– Bybor och släktingar frågade mina föräldrar hur de kunde skicka iväg sin dotter till en plats de inte känner till. Min familj svarade alltid: Vår dotter har åkt iväg för att kunna hjälpa er; era kvinnor och era barn, berättar Jamileh.

2010 började Jamileh Mohammadi på SAKs barnmorskeutbildning i Wardak. Sedan hon tog examen där har hon arbetat på hälsokliniken Farakhlam i hennes hemdistrikt Behsud. Hon förlöser omkring 15 barn i månaden.

Razia 33, fött sitt sjätte barn 

När Afghanistan-nytt är på besök på kliniken den 14 september har Razia, 33 år, precis fött sitt sjätte barn, en pojke. 

– Jag är väldigt lycklig över att mitt barn är friskt och att jag hade möjlighet att föda barn på kliniken. Jag är tacksam mot barnmorskan för hennes hårda arbete under födseln, säger Razia. 

När en afghansk kvinna ska åka till klinik eller sjukhus för att föda barn har hon ofta sällskap av två–tre personer, och om det är första barnet följer ännu fler familjemedlemmar med. Kvinnorna får delta under förlossningen men barnets far får alltid vänta ute på gårdsplanen. Den här dagen har den nyfödde pojkens far Moharram Ali, 43, väntat i fyra timmar innan han får träffa sitt barn och sin fru.

Han är lycklig över att både sonen och hans fru är friska. 

– Förut fanns det vare sig kliniker eller barnmorskor i byarna. Men nu vet vi att så snart en kvinna blir sjuk måste vi ta henne till hälsocentret. 

Hälsofältarbetare kommer ut i byarna för att ge oss information, och många mödrar får mycket information av barnmorskor om barns och mödrars hälsa, berättar han. 

– Förut ansåg män att det var skamligt att ta en kvinna till hälsoklinik. Människorna var analfabeter och visste inget om hälsa för barn och mor. Men nu har en stor andel av byborna kunskap om hälsa, de vet till exempel att barn behöver bli vaccinerade, säger Moharram Ali. 

Två medelålders kvinnor från Razias och Moharrams by Siah Sang har också följt med som stöd till Razia och de sitter nu bredvid henne och ser nöjda ut. 

Många har minnen av mödrar som dör vid förlossning 

Latifa, 52, är granne till Razia och hon är glad för hennes skull, att hon kunde föda barn på klinik.

– Jag har fött sex barn hemma. Det är väldigt svårt. De vanligaste problemen vid födsel i hemmet är allvarliga blödningar och att moderkakan inte kommer ut när den ska, vilket är den största anledningen till att mödrar dör vid förlossning. 

Hon har bittra minnen från hur det var för tio år sedan. 

– En av mina kusiner dog för att moderkakan inte kom ut och en annan kusin dog av allvarliga blödningar. 

Latifa och Masomah, som fött åtta barn hemma, berättar om orsakerna till att de flesta födde hemma för 15 år sedan: brist på kunskap om hälsa, ekonomiska problem och brist på barnmorskor och kliniker. I dag har situationen dock förändrats. Nu är byborna väldigt intresserade av att kunna komma till en hälsoklinik. Men problemen med vägar och transportmöjligheter fortsätter att vara desamma.

Jamileh berättar att det kommer mycket färre patienter på vintern än på sommaren på grund av snöfall och stängda vägar. De flesta bybor kör den gravida kvinnan med bil eller motorcykel till hälsokliniken, men i några bergiga områden har befolkningen inte tillgång till några motorfordon utan är hänvisade till åsnor eller att gå, och vid behov bär de kvinnan på en bår.

Oron över att inte kunna ta sig till kliniken i tid under dagen för förlossningen har gjort att många kvinnor kommer till kliniken en vecka före
den beräknade förlossningsdagen och väntar där tills det är dags.

Trots transportutmaningarna har kunskapsnivån bland befolkningen på landsbygden när det gäller mödravård, familjeplanering, näringslära för barn och vaccinering höjts.

Under en månad kommer det mellan 70 och 80 gravida kvinnor till hälsokliniken i Farakhlam för att undersökas. 40–45 kvinnor kommer för att få rådgivning om familjeplanering och för att få preventivmedel, enligt Jamileh.

På kliniken arbetar 24 anställda och de tillhandahåller förlossningsvård, rådgivning om näringslära, psykologisk rådgivning, kirurgi och vaccinering för boende i distriktet Behsud med en befolkning på omkring 18 000 i cirka 50 byar. 

Text:
Shukria Safi
Kommunikatör på SAKS huvudkontor i Kabul

Läs också:

Mödravård en väg mot jämställdhet

Barnmorskan Hafiza informerar om preventivmedel vid varje besök 

Nytt projekt ska få män att engagera sig i kvinnors hälsa